2 mars 2015

En annan slags måndag



Ibland måste man passa på att göra annat en ledig måndag, den som är vikt bara för mej.

Idag var en sådan dag.

Jag mötte pappas biståndshandläggare hos honom, det var dags att uppdatera och förnya biståndet.
Och så underbart det går att ordna för de gamla och dementa! Inget krångel, allt pappa önskar får han.

Och han skrattar och säger att det inte alls är farligt att vara gammal och glömsk när man är omgiven av så mycket fantastiskt.
Hemtjänsten, som förutom hjälp och tillsyn tre gånger per dag, också ger lite guldkant på tillvaron med långa samtal, en skål godis, hemlagad mat och sällskap till affären. Distriktssköterskan som kommer på regelbundna besök och dagverksamheten som ger stimulans och sällskap.
Fast inget av detta kommer pappa ihåg när man frågar om det, han vet bara att han har det bra!

Och det blev en annan slags måndag och en fin sådan!


Lena














23 februari 2015

Imponerad




Idag har jag lyssnat på bästa Camilla. Hon gästade Malou på 4:an och berättade om hur drabbades av en sjukdom som gjorde henne totalförlamad och om hennes upplevelser av den.

Jag vet ju mer än så, hur hon sakta kom tillbaka till livet vid köksbordet med en kaffekopp framför sig och småningom bestämde sig för att låta livet ta en annan riktning.
Jag imponeras av styrkan och modet hon visar.

Ska tänka mer på henne.


Har jag sagt att jag är helt galen i vita tulpaner?

Lena







17 februari 2015

Du ger mej ro


 Via Hornstull och Montelius väg



och utsikt mot Riddarholmen



nådde jag Gamla Stan



och såg fina röda hus


Jo, det blev en lång promenad även igår. Den där dagen jag inte jobbar på förskolan utan fyller med annat jobb.
Ett är att fylla hjärtat med vackert och när staden visar sig från den här sidan kan man väl inte annat än må gott och känna ro.
Ett annat är att ge kroppen utmaningar, ja, kanske var denna väldigt långa promenad en utmaning.

Nu ska jag fortsätta utmana mej på jobbet och försöka hinna tid för annat jobb.

Ha en fortsatt fin vecka!


Lena






16 februari 2015

Första dagen på en ny vecka...



...och jag tror jag gör detsamma som igår, tar en promenad i den fantastiska staden.

Första ska jag bara skrapa bort skit från tänderna. Inte kul alls, men helt nödvändigt och en början till ett helt annat leende.


Lena






9 februari 2015

Måndagsfeeling




Ännu en dag av förväntan, en dag som jag ska förvalta på det bästa sättet, medan jag vårdar en liten förkylning.

Lena


Hoppas det inte är alltför uppenbart att de flesta bilder nu för tiden är tagna med mobilen. Är glad att jag hittat lite blogglust igen, men kameran ligger oftast i sitt skåp.









7 februari 2015

Trådkonst



Njuter av att flyttfågeln kommit hem, den som en fin människa gjort till mej!

Kramar/ Lena




2 februari 2015

Hej nya måndag!



Så var den här igen, den där dagen som nästan är den bästa på hela veckan.
Här är det lätt att må gott, snön har singlat ner sedan igår eftermiddag och nu har det äntligen blivit någon minusgrad så den stannar nog kvar ett tag också. Jag gillar att marken blir helt vit och inte ens tanken på snöskottning skrämmer. Bra vardagsmotion det där!

På byrån i minihallen står nu svärmors kandelaber. en burk från HM Home, en kopparsprejad julgruppsskål (bra för det där som gärna hamnar på byrån) och på väggen svärmors gamla spegel.
Skålen har blivit lite skadad invändigt efter att ha använts som just blomskål- näe jag tar nog bort den.

Nu ska jag fortsätta må bra!

Lena





26 januari 2015

Måndag igen



Jaha, så var det en ny vecka igen.

Och måndag, den dag jag har för återhämtning, den viktiga dagen som så småningom får mej helt på fötter igen.
Jag brukar ägna den åt sådant som stillar hjärtat och ett av sätten är att jag får prata av mej hos en som verkligen lyssnar och som ställer de där frågorna som tvingar mej att tänka nytt.

Det känns som om det finns ett slut, att jag efter två år äntligen kan landa i trygghet igen. Inte så att jag någonsin blir friskförklarad, risken finns alltid för återfall, men jag har kanske bättre beredskap för vad som händer mej då. Och det är kanske inte så farligt?!

Ett annat bra sätt att stilla hjärtat är att på andra sätt ta hand om sig och denna helg har jag äntligen gjort något jag längtat efter; jag har åkt längdskidor.
På de där skidorna jag köpte för två år sedan, men inte förrän nu har vi tillräckligt med snö så det finns spår att åka i. Det var skakigt, svettigt och ovant, men så härligt!
Nu hoppas jag på lite mer snö, så spåren håller. Jag behöver träna lite mer innan jag vågar ge mej på de där mer utmanande banorna, de som går i skogen, med backar och utförslöpor.

Strax ska jag ge mej iväg. Innan jag får prata om mej med den som lyssnar så bra ska jag försöka hinna med ett besök hos pappa, det stillar också oroshjärtat att se att han har det bra!

Nu önska jag er en fin vecka, den sista i januari!

Kramar/ Lena






19 januari 2015

Ekollon i vas


Oj, oj, så länge jag fick vänta på detta!
Jag lade ett antal ekollon i våt sand någon gång i oktober och det dröjde innan jag fick se den allra första lilla grodden.
Satte den i en liten vas och rötterna utvecklades fint och till slut kunde jag ana de där små späda bladen jag väntat på.


Sedan gick det ganska fort och jag flyttade över ekollonet till den vackra vasen jag köpt enbart för denna lilla växt.


Och nu, 13 veckor senare ser den ut såhär med de karaktäristiska ekollonbladen. Och jag är glad!
Jag har googlat lite och tror att jag ska plantera denna i en kruka när rötterna inte längre får plats i vasen och om jag förstått det rätt måste man vara noga med vattning i början- jorden får inte torka ut.

Jag har två till som också hamnat i vaser, De utvecklade rötter fint, men det blev liksom ingen "stängel" med blad. Nu har jag tagit upp en rottråd och det verkar som om det kan komma blad ur dem, konstigt nog. Det kanske är så det funkar...

Återkommer med besked!

Kramar/ Lena






29 december 2014

December




Funderade på om jag skulle göra en årskrönika i år, det har tidigare varit ett roligt sätt att summera året. Om inte annat så bara för mej själv. I år inser jag att både fotograferandet och bloggskrivandet har stått tillbaka för annat och materialet till en vanlig krönika är för tunt.
Inte så att detta år varit mindre händelsefullt än andra.
Jag startade ju  året med en galen utmaning när jag reste ENSAM till solen på Kanarieön och resandet fortsatte med besök i London, Köpenhamn, Göteborg, genom Danmark, Tyskland och Schweiz till Italien, Köpenhamn igen, Spanien och nu senast till Rom. Jag har en resa kvar, strax efter nyår åker jag tll Malm/ Köpenhamn.
Under sommaren och in på hösten bodde vi i en köksrenovering. Jag har slitit med sjukskrivningar och ett ständigt pyssel med att ordna det bra för pappa. Liksom förra sommaren har jag träffat fina blogg/instagramvänner- numera håller vi väl mest kontakt via insta, även om jag mest varje kväll läser er som fortfarande är här.

Nu är 2014 snart till ända och slutet har vädermässigt varit just som jag önskar; sol och lite snö på backen och vi har varit ute mycket i det fina, det som jag mår så gott av.

Oj då, det blev en minikrönika i alla fall!

Nu önskar jag er alla ett gott slut och ett GOTT NYTT ÅR!

Lena







16 september 2014

Hej igen!




På en av mina promenader nyss hade jag med mej kameran, vilket sällan händer nu för tiden, och jag tog kort på allt fint jag alltid ser
Äppelträd till exempel.
Det som växer utmed en trafikerad väg härintill.
Förra året var det artiklar i lokaltidningarna om alla fruktträd som står på allmän mark och de var ordentligt inritade exakt var de växer. Många hittade då till detta träd och frukten plockades av långt innan de var mogna.
Nu är de kvar och behöver nog växa till sig några veckor innan de är ätmogna och jag håller tummarna för att de får sitta kvar.

Kramar till er alla!

Lena


14 september 2014

Byta bild



Är lite trött på min rosbild som möter mej varje gång jag tittar in här.

 För det gör jag varje kväll för att hålla koll på vad ni gör.

Kramar/ Lena
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...