11 mars 2014

Köksrenovering

Mitt i all vår är mina tankar mycket i en kommande köksrenovering.
Söker ständigt på nätet, sparar bilder i en inspirationsmapp och tänker, funderar, omsätter i ritningen.

Vi väntar på kontakt med snickaren som grannen känner, vi behöver hjälp med allt arbete och trots att vi bestämt oss för hur det nya köket ska se ut finns det ju nya idéer att ta till vara. Hela tiden. Det kanske är bra att kontakten låter vänta på sig.

Titta in på min andra blogg JAGochINREDNING så får ni se något läckert.

Kramar/ Lena






1 februari 2014

Avsked, men först...


Vaser från ICA!

Häromdagen skrev jag att jag läst att rosa kommer som en halvny inredningsfärg i vår och att jag skulle spana efter roliga detaljer och så köper jag turkos...

Dessa vaser passar mina enfärgade kuddar precis, de är lite svärta i det turkosa vilket inte riktigt framgår av bilden och jag gillar verkligen just denna nyans. Tycker också att brickans grafiska mönster matchar kuddarna, ja, just detta gillar jag mycket!


Näe, jag tror jag lägger ner bloggandet för ett tag, åtminstone denna sida.
Bloggandet tar för mycket energi och tanke och de måste jag lägga på annat nu.
Det känns lite trist, för utöver alla nya bekantskaper jag fått genom bloggen har den också varit en slags dagbok och de senaste dagarna har jag läst många gamla inlägg...och påmints om sådant som varit glömt. Bloggen får därför ligga kvar i cyberrymden och kanske kan lusten, energin och tanken komma tillbaka...vem vet?
Dessutom finns jag ju på Instagram, så vi ses där!


Tusen kramar/ Lena







29 januari 2014

Mat


 Semmeltider...

...och då vill jag också ha!

Om du inte gillar LCHF ska du inte läsa mer, för detta inlägg kommer att handla om det.

I augusti skulle jag gå på systers stora fest och jag hade planerat att ha på mej en vacker, vit och lång klänning som jag köpte för några år sedan. Den är en riktig sommarfestklänning och jag har inte använt den så mycket.
Tog fram den några veckor före festen, tvättade upp den, strök alla volanger och spetsar och provade den.

För trång! Och panik, vad skulle jag nu ha på mej?
Köpte mej en ny, en helt annan typ; knäkort och grällt mönstrad. Fin tyckte jag i affären, men väl hemma sneglade jag på den vita vackra och bestämde mej för att snabbt gå ner några kilon i vikt så jag skulle kunna ha den.
Och så hade jag, som många andra, läst om viktminskningsmetoden LCHF, den snabba och effektiva metoden då man snabbt minskar i vikt. Detta ville jag prova!

Här är det på plats att berätta att jag definitivt inte är eller var överviktig. Jag hade kanske, med ålderns rätt, lagt på mej några trivselkilon, men jag har aldrig tidigare strävat efter att gå ner i vikt!

Jag slopade kolhydrater som översteg 5 gr/ 100, all frukt och alla grönsaker som växer under jord. Jag åt kött, fisk, grönsaker, fröer, hallon, blåbär och satte till extra mycket fett i form av högprocentiga mejerivaror...
Parallellt med detta fortsatte jag träna, inte i övermåtta precis, men mer än jag gjorde förr!

Och jag minskade inte ett gram till att börja med. Jag vägde mej en gång i veckan i drygt en månad, men när inget hände slutade jag med det.
Däremot upptäckte jag snabbt att magen mådde bra, den uppblåsta ballongmagen var borta, jag hade inga sockerdippar och suget efter godis och skräpmat försvann helt.

Så, i mitten av november ställde jag mej på vågen och upptäckte, det jag i och för sig anat, att jag gått ner 4 kilo!
Fick lite halvpanik- jag ville ju fortsätta äta LCHF, men inte gå ner mer i vikt! Jag mejlade Åse Falkman Fredriksson, matinspiratör, kokboksförfattare och som bloggar på 56kilo  och frågade vad skulle göra. Hon föreslog att jag skulle plocka in "goda" kolhydrater som finns i frukt, lök, potatis.

Jag har sedan dess även ätit en hel del "vanlig" mat, de tillfällen då det varit svårt att följa LCHF (den goda buffén på Fotografiska till exempel) och ligger stabilt i vikt nu. Problemet är att när jag ätit mycket kolhydrater reagerar magen direkt och med flera såna dagar på rad känner jag av sötsuget.

Nu har jag lärt mej en hel del om LCHF och lagar mycket varierad mat som hela familjen kan äta. De äter pasta, potatis och ris till, medan jag äter tex gräddkokt broccoli eller blomkål eller nudlar utan kolhydrater och en klick creme fraiche eller en fet ost.
Dessutom har jag hittat bra recept på mat- och fikabröd utan vetemjöl, liksom en del godis utan socker och fortsätter må bra.


Den vita festklänningen- ja, nu kan jag ha den och väntar på rätt fest!

Detta om detta, nu väntar ett lååångt värmande bad och sedan kan det hända att jag besöker Mia på Grötö.

Ha det gott alla goda!

Lena



28 januari 2014

Veckans...


...bukett vita tulpaner

Ni som känner mej vet att jag är fullkomligt galen i tulpaner och helst vita. Idag har jag ersatt förra veckans bukett med nya. Det enda jag ändrar egentligen är vasen. Nu får den fina, yttersta prisvärda HM- vasen ta hand om blommorna.

Under de senaste månaderna har möblerna på entrévåning haft flera placeringar; matbordsmöblemang, arbetsplats och soffhörna har snurrat runt i jakt på den ultimata placeringen. Jag tror jag funnit den nu!
Problemet när jag håller på såhär är att jag lämnar hål i väggar och tak. Senast jag flyttade på matbordet bad maken mej vänta med att sätta upp den tredje kroken i taket över bordet tills jag är helt säker på att det ska stå där nu...och jag kan väl hålla med om att det är vettigt...

Nu är det dags att tömma diskmaskinen och laga middag, idag blir det italienska köttfärsbiffar.

Ha en fin kväll!

Lena

27 januari 2014

Nytt i mitt hus


Hus

Såhär års brukar jag vilja tillföra nytt i inredningen och dessa fina hus från Lagerhaus är ganska nya. Jag har funderingar på att sprejmåla dem, grönt och gult är inte precis färger jag annars inreder med.
Till min glädje har jag läst att rosa kommer stort i vår- det kan jag leva med!

Idag börjar jag arbeta 9.30 och det är skönt att börja veckan med en långsam morgon när jag faktiskt också hinner blogga. Däremot ska jag stanna sent på jobbet just idag, jag ska tillsammans med mina närmaste kollegor brainstorma om hur vi ska lägga upp vårens arbete. Det brukar bli bra och jag ser fram emot det!

Nu ska jag snart promenera mot tåget...Ha en väldigt fin vecka, alla ni därute!

Lena

26 januari 2014

Jag kan väl inte bara sticka...


...jag måste nog blogga lite också!

Bilden är tagen med självutlösare (därav den obefintliga skärpan) på balkongen till hotellrummet i Playa del Ingles. Så där såg det ofta ut på eftermiddagen när jag just kommit från poolområdet och den underbara solen som värmde mej varje dag. 

Jag har inte bloggat på länge, tappade lust, ork och fina saker att blogga om. Och ändå har jag saknat det...
Ett viktigt skäl är att jag varit rädd att "spilla" lite trista detaljer om mig själv, för såna finns det en hel del av, och jag vill ju att detta ska vara en feelgoodblogg. Jag tänker ändå vara personlig  nu så är det gjort sedan och kanske kan jag framöver skriva gott.
Det riktigt jobbiga är att jag ju faktiskt inte mår särskilt bra...sjukdomen> är på många vis snäll mot mej, men en envis och förlamande trötthet finns där alltid. En trötthet som ingen god sömn i världen råder på och med den följer också en viss uppgivenhet och jag faller ner i ett ledsenhål för att det är så.
Tröttheten finns där hela jobbveckan och förföljer mej i helgerna om jag inte tar det riktigt lugnt.
Igår hade jag en fantastisk heldag på Fotografiska med min mamma och det betyder att denna dag gått i ett mycket långsamt och trött tempo, där jag måste lyfta mej i håret för att få något gjort. Och detta är ju inte den Lena jag varit eller vill vara.

Och så oändligt svårt för andra att förstå! Och kanske ännu svårare för mej att acceptera!

Ganska länge nu har jag känt mej tillfreds med det mesta, jag har hittat jobbglädjen igen, jag gillar vår snövita värld, familjen skänker glädje och trygghet. Och kanske det viktigaste; sjukdomen skrämmer mej inte längre och jag har till viss del accepterat att jag har den.
Det finns ingen lösning på trötthetsbekymret heller såvida jag inte tillhör de 20% som kan tillfriskna. Att bli sjukskriven helt eller delvis igen är definitivt ingen lösning jag skulle må bra av...





SÅ, nu är det gjort och jag hoppas jag kan lägga detta åt sidan och återkomma med gamla vanliga jagochvitt- inlägg!


Kramar till er alla / Lena


30 december 2013

Nyår? Nä, det är väl vår?




Inte kan man tro att det är den näst sista dagen på året!

Här har det idag lyst en strålande sol från en klarblå himmel på oss, fåglar kvittrar och det känns som vår i luften!

Jag gillar ju vintern och hade tänkt köpa löparskidor så jag kunde hänga med maken ut i spåren, men nu känns det som om det kan få vara såhär, har inte snön och kylan kommit än kan det vara.
Nu är det bara några dagar kvar innan jag åker till värme och jag längtar, men innan dess ska vi fira nyår hos goda vänner.

Ha nu ett gott slut på det gamla året och ett gott nytt!

Kramar/ Lena



23 december 2013

Från Mej till Er!


Ett litet smakprov såhär dagen före?

Jag bjuder på lchf-snickers, Rocky Road, lchf-rocky, polkaknäck, choklad med nötter och lakrits, saltknapp, saffransknapp och lchf- Mozart.

Ja, i år blev det ingen kola eller knäck kokta eftersom familjen inte är särskilt förtjusta i det och jag har ju slutat äta socker så de är inget för mej heller. Det enda jag inte äter av godisbordet är Rocky Road, men jag har min egna variant.

Nu väntar en jul- och nyårshelg med släkt och vänner och därefter ska jag gå igenom mina sommarkläder som ska packas ner inför resa till solen. De ska tvättas upp och jag måste också kolla vad som passar. Några kilon har jag förlorat sedan i somras...

Vi hörs igen när jag kommit hem, de som vill följa med mej på resan kan gå in på Instagram.

Ha det riktigt bra nu, allihop!

Kramar / Lena

15 december 2013

Hej!


Det får bli en bild tagen på kvällen, det är ju inte  ljust ens på dagen!

Hur har ni det därute? Här lyser julkänslan med sin frånvaro, trots att jag gjort ett och annat julgodis, pimpat taklampan och köpt en del julklappar. Det är grått ute och några plusgrader, jag behöver kyla, gärna kombinerad med snö, för att få julfeeling.
Möjligen ger frosseriet av blommor en lite aning om helgen som kommer snart.
Jag fyller gärna varje tom yta med amaryllis, både lök och snitt, och hyacinter. Och jag väljer vita förstås! Dessa står på trappavsatsen och är ett fint blickfång alla gånger vi springer upp och ner. I fönstret ovanför hänger hyacinter i gamla ljuslyktor, fullständigt omöjliga att fotografera även om jag lagt ut en suddig bild på dem på Instagram

För övrigt blir alla bilder suddiga och gryniga nu, jag vill inte fota med blixt och det är bara dagsljus några timmar mitt på dagen, såvida det inte är grått och trist som det varit några dagar nu.


Imorgon startar sista jobbveckan innan låååång ledighet!

Kramar / Lena

8 december 2013

OMG.. vad har jag gjort!?




Hit åker jag den 2 januari!


Mitt hjärta slår hårt och vilt, jag undrar om jag är riktigt klok, om jag ska klara detta....
...men jag har gjort det; bokat en resa till värme, sol, lugn och ro. En resa helt på egen hand!

Under hösten har jag känt en längtan av att, alldeles ensam, resa någonstans. Vara själv, läsa mängder av fina böcker, tänka en massa tankar, rå om min egen tid och få vara helt själv utan hänsyn till någon annan. Tanken började vid en weekend på något spa ... och en lust att utmana mej själv.

Om hotellet står det "Barnfritt- med kropp och själ i fokus//, aktiviteter som Thai  Chi och pilates gör sitt till om man vill vårda  kropp och själ. Här finns en kontinental atmosfär och man erbjuder aktiviteter och kvällsunderhållning alla dagar i veckan".
Hotellet ligger i en ganska stor stad med närhet till sandstrand, restauranger och shopping.

Och det är precis det jag är ute efter.
Möjlighet att, tillsammans med andra, ingå i aktiviteter som passar mej. Men bara om jag vill och när jag vill.

Jag ser mej själv ta långa promenader på stranden, läsa en massa böcker, sova när jag vill, äta när jag vill, sitta i en solstol med en stickning i handen eller strosa i staden, prata med folk eller välja tystnad. Några pass thai chi och pilates finns med i tanken.
Jag planerar att boka in mej på en eller annan utflykt som resebolaget erbjuder, en bussresa runt ön för att se den varierande naturen eller åka med på den där turen som erbjuder storstadspuls...

Ja, jag kanske är galen; jag som fram till i höst inte ens kunnat äta på restaurang själv ska ge mej ut på ett sånt här äventyr ensam.
Det kan bli flipp eller flopp!

Men hur det än blir kommer jag vara en massa erfarenheter rikare när jag kommer hem den 9 januari! Och jag känner mej redan oerhört modig!


Lena

Bilder  via, och svar på vart jag åker


4 december 2013

Så var det äntligen dags!


Tryfflar

Nu har jag startat tillverkningen av julens godis, de där som ska läggas upp fint på ett vackert fat på julaftons morgon. Vi får ta oss en smakbit när de är helt nygjorda, men sen läggs de i burkar och förvaras på hemlig plats.

Idag har jag gjort lakritstryfflar (tog undan lite till dottern innan jag smaksatte) och de är himmelskt goda och fånigt lätta att göra. Dessutom är de helt Lchf-rätt och det passar mej just nu.
Jag kokade upp 1,5 dl grädde, tog kastrullen från plattan och rörde i 200 gr. finhackad choklad (Fazers 70 %-iga  bakchoklad) och smaksatte med en dryg tesked lakritspulver och ett kryddmått salt. När chokladen svalnat något spritsade jag ner smeten i formar och toppade med flingsalt. Agnes tryfflar dekorerade jag med sockersnöstjärnor och siktat florsocker.
Grundsmeten är säkert god att smaksätta med apelsin, rostad mandel, chiliflakes....hmmm...det kommer säkert smältas mer choklad i grädde här framöver!

Lchf, ja! Sedan i början av augusti har jag i princip hållit mej till den kolhydratfattiga kosten. I början för att snabbt gå ner i vikt så jag skulle komma i en klänning jag ville ha på en fest och nu för att jag ganska snabbt upptäckte att min hemska och obehagliga ballongmage försvann och att det där ständiga godissuget inte fanns mer.
Jag gick inte alls ner i vikt de första månaderna utan det är nu, den sista tiden, som jag tappat några kilon. De fina kärlekshandtagen på ryggen är väck och det gör ju inget!
Jag är inte på något vis fanatisk, hela tiden i London åt jag samma mat som familjen, och när vi är borta på middag äter jag det som serveras. Även hemma händer det att jag äter den förbjudna pastan, men råkar det bli lite för mycket svullnar magen upp och det känns som den ska sprängas!


Ha det gott, denna lillördag i december!

Lena


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...