2 januari 2012

Tack!

Äntligen. Tulpaner!

Tack för all värmande omtanke!

Jag är förundrad över hur betydelsefulla ni är för mej och vetskapen att jag finns i någons tanke nu när det är svårt är stort!

Jag har alltid haft lätt att berätta om mina svårigheter för andra, att söka tröst och styrka genom att vara sann med vad som upptar mitt liv. Att dela med sig av bekymmer till de som orkar lyssna gör det lättare att stå ut och det ger kraft.
Jag hoppas förstås att jag uppfattas som den man kan dela med sig till, att jag har förmågan att lyssna och stötta när det krisar. Ensam är inte stark!

Pappa var betydligt mycket bättre igår. Vi kunde föra samtal med honom, skratta ihop, han kunde med hjälp förflytta sig till rullstolen från sängen och när vi hade fikat ihop länge sa han till slut:
- "Nä, nu har jag uppehållit er länge nog, nu kan ni åka till ert!"
Och allt känns så normalt och man hoppas att allt ska bli som förut igen.

Sköterskorna är återhållsamma med att gjuta hopp och menar att faran inte är över än.
- "Nu är det ganska bra, man vet inte hur det ser ut i morgon."


Jag hoppas "i morgon" blir bra!







11 kommentarer:

  1. Hejsan, förstår precis hur du känner....
    Ensam är inte alltid stark och det är svårt att prata om dessa saker.
    Min pappa fick en stroke för några år sedan och det var jätte jobbigt. Men insikte kom att så länge han känner igen oss och känner sig trygg så var det ok. Några kropps funktioner försvann, men det var inte det viktigaste. Så länge man känner igen sin familj så kan man vara lycklig.
    mycke har hänt sedan denna resa och jag har inte min älskade pappsen kvar, men det är en helt annan historia och INTE relaterad till hans stroke!!! =)
    Hoppas på ett lyckat tillfrisnande för din pappa och mycke possitiv energi till dig.
    kram!

    SvaraRadera
  2. Jag tycker ni tillsammans tar en dag i taget, hoppet ska man alltid ha kvar, tror jag. Var o en för sig eller tillsammans i glädjens tecken...

    Ha en fin dag, Lena! kram

    SvaraRadera
  3. Hej vännen!
    Har legat lite lågt i bloggandet eftersom jag är i samma situation som du. Hoppas att din pappa kryar på sig och att det vänder till det bättre. Tänker på dig.

    Kram kram

    SvaraRadera
  4. Jag håller tummarna för kommande dagar!! Så dom också blir bra!! Skönt att höra att han är piggare!
    Kram!!

    SvaraRadera
  5. Så kul att höra att din pappa är bättre, hoppas att han kryar på sig så småningom.

    Kram
    Sari från Puumuli

    PS. Visst är det skönt med tulpaner igen!

    SvaraRadera
  6. Det är nu "Ta dagen som den kommer" passar bra in. Ta vara på det ni har idag.

    Visst är det härligt med tulpaner. Och om jag hade fått bestämma så hade du varit värd alla vita tulpaner som finns nu. För hur det än är så finns det glädje i en bukett blommor.

    Kram

    SvaraRadera
  7. Man vet aldrig vad morgondagen ger och det är väl därför man ska njuta varenda dag. Skönt att din pappa mår bättre, jag håller tummarna för att det blir bättre och bättre.
    Kram Hélena

    SvaraRadera
  8. Men usch att få ett sådant samtal, Lena! Jag har varit i samma situation så jag vet, det är inte roligt. Skönt ändå att han piggnat till sig såpass, får hoppas på ännu mer för varje dag som går.
    Gott att ni bestämde er för att fira in det nya året, det är skönt att få skingra tankarna.
    God fortsättning nu, håller tummarna att de blir bra!
    Kram

    SvaraRadera
  9. Skönt att höra att det var ok just idag i alla fall. SÅ klart vet man aldrig men en positiv inställning, från både er och honom själv, kan vara en nog så viktig del i återhämtningen.

    Kramar!

    SvaraRadera
  10. Men ett bra tecken är iallafall ett skratt!
    Om framtiden vet man så lite, men vi lever ju i nuet och det är allt som räknas!

    Ta en dag i taget och vill du häva ur dig en ramsa, så läser vi!:-)

    Alla har vi stora berg som står ivägen ibland!
    Tur vi är ett gäng som tycker om att flytta runt ALLT ibland!

    Kram till dig och förvänta dig många bilder hos mig:-)

    Styrkekramis!!

    SvaraRadera
  11. Hej! Har precis hittat till din blogg... hoppas det ordnar sig med din pappa...
    Jag är oxå en tjej mitt i livet, och man tänker ju ibland på att ens föräldrar inte blir yngre, direkt, och vad som kanske kan hända dem...
    Styrkekram till dej!
    / Maria

    SvaraRadera

Tack, fina du, för att du tänker om mitt inlägg!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...