...luktärt!
De sjunger på sista versen, mina luktärtor. Hela sommaren har lådan de växer i varit övervattnad av allt regnande och de har inte fått den vård de behöver. Torka upp, fräscht gödningsvatten...och de ser klena ut och stänglarna blir inte särskilt långa. Men de som finns där doftar ljuvligt!
Dagens "förundring" hade jag när jag ensam gick in med åtta (8) barn för att de skulle klä av sig efter utevistelsen. Åtta barn mellan 1,5 och 2,5 år. Ofta behöver de påminnas om i vilken ordning och hur de ska klä av sig och de behöver assistans med att använda stövelknekten, ta av jackan, lägga in mössan i skåpet etc.
Idag gjorde de ALLT själva och i stället för att be mej om hjälp, hjälpte de varandra med det som var svårt och krångligt. Och de var klara blixtsnabbt.
Gissa om de var stolta och glada över att "kunna själv"!
Och det är nog det som är det viktigaste vi kan ge dem; att vi vet att de kan och vill vad det än gäller. Att vi verkligen förmedlar tanken att de alltid kan vara sina bästa Jag...
Nu ska jag snart stoppa in mina surdegsbröd i ugnen!
Åhh, ser fler som plockat in från trädgården idag:)
SvaraRaderaHärligt med luktärt, doftar underbart. Tyvärr blev det inga för mig i år, de blommar så sent här så det blir oftast bara några som blommar innan frosten tar dem.
Kram Teres
Härligt med barnen!
SvaraRaderaJag har glömt ta in luktärter kom jag på och jag har fortfarande inte bakat surdegsbröd, någonsin.
Kram
Duktiga barn!
SvaraRaderaJag älskar luktärter. En liten bukett med luktärt kan få ett helt rum att dofta gott!
Kram kram
Nelya
Detta underbara småfolk, de är så söta!
SvaraRaderaBuketten också.
kram